Syftet med detta arbete var att ta reda på om och hur dator/IT användes i andraspråksundervisning på gymnasienivå. Ambition var även att undersöka om lärarnas formella utbildningspoäng i ämnet svenska som andraspråk har någon inverkan på användandet. De mätmetoder vi använde var enkät och intervju av andraspråkspedagoger på gymnasienivå. Enkäten genomfördes vid nio gymnasieskolor och lärarintervjuerna vid tre gymnasieskolor, alla belägna i Norrbotten. Resultatet visade att en majoritet av de tillfrågade lärarna nyttjade dator/IT i sin undervisning främst till textbearbetning med stöd av ordbehandlingsprogram, informationssökning på Internet samt språkträning.

För att möta den så kallade digitala generationen och höja elevers motivation och måluppfyllelse satsar fler och fler skolor på 1:1. Det innebär att varje elev och lärare får tillgång till varsin bärbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad på teknologin, ifråga om hur denna står i relation till elevresultat, elev- och lärarattityder, etc., men utelämnar de pedagogiska synsätten i 1:1-satsningarna. Det är denna lucka som är utgångspunkten i uppsatsen. Med fokus på fyra 1:1-verksamma pedagoger ämnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsätt som omgärdar 1:1-verksamhet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lärare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gällande gymnasieskolans yrkesämnen.Tidigare forskning visar att datoranvändning fyller en viktig funktion i kunskap och lärande och att dator/Internet som verktyg i undervisning är ett sätt att förbereda elever inför deras framtida yrke.Dator/Internet ersätter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. Däremot kan dator/Internet vara nödvändigt i vissa moment i undervisning för att uppnå den moderna tidens krav.Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap.

Introduktion: Både dator- och mobilanvändandet har under de senaste åren ökat markant. Därför har relaterade muskuloskeletala problem ökat, eftersom dator- och mobilanvändande har visats vara en riskfaktor för nack/skuldersmärta samt ländryggsmärta. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga besvär i nacke/axlar och ländrygg som är relaterat till dator- och mobilanvändande hos elever på ett gymnasium i årskurs tre i Norrbotten. Metod: En enkätundersökning genomfördes på 78 gymnasieelever i årskurs tre på ett gymnasium i Norrbotten. Enkäten utformades av författarna själva med inspiration från andra studiers enkätformulär.

Det är inte alla skolor i Sverige som erbjuder En dator per elev, men alla elever ska, enligt läroplanen, ha tillgång till informationstekniken. Dessutom, så har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar är infödda i informationssamhället men forskningen har visat att ungdomarna inte är per automatik kompetenta användare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt elever och lärare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bärbar dator per elev och lärare, utnyttjar den tillgängliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkät, användes som datainsamlingsmetod.

Den skolform som vi har idag håller på att förändras många skolor väljer att införaEn-till-En projekt. Det innebär att varje elev får en egen dator som de alltid skall ha medsig för att använda i undervisningen. Den här studien har utförts på en skola iVästsverige där de precis har infört ett En-till-En projekt. Hur ändras lärandesituationennär ny teknik kommer in i skolan och hur kan man integrera Web 2.0 i den nyaskolformen?Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan elev och lärare harändrats genom införandet av bärbara datorer i skolan.

Det här arbetet undersöker lärares och skollednings syn på 1:1 på en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebär att varje elev på skolan får tillgång till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur skolan har påverkats av 1:1. Arbetet är gjort genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolledning på skolan. Förutom det har jag använt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frågeställningarna. Det som har framkommit genom arbetets gång är att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvändning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgångsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 är att eleverna tappar fokus när de får tillgång till en dator.

Uppsatsen syftar till att undersöka attityden hos pedagoger och vuxna auktoritetsfigurer angående ungdomars dator/tv-spelsvanor. Källmaterialet består av artiklar från pedagogiska tidskrifter mellan åren 1993-2007. Metoden som används är en kvalitativ diskursbeskrivning där olika attityder identifieras och analyseras. Teorin baseras på Niklas Luhmanns tankar angående psykiska och sociala system. Resultatet åskådliggör att pedagoger sedan 2000-talets början har visat en alltmer positiv attityd angående dator/tv-spelsvanor hos ungdomar.

Examensarbetet utfördes för Easygamer i Skoghall vilket är ett företag som bl.a. sysslar med modifiering av de flesta av dagens spelkonsoler samt försäljning av olika datorprodukter. Företaget ville att vi skulle göra om en Xbox till en ?studentdator? som de kallade det. Detta för att man ska kunna få en ganska kraftfull dator för inte så mycket pengar.

SyfteSyftet med studien är att undersöka användandet av kompenserande datorhjälpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i läs- och skrivförmåga och hur personalens inställning och kompetens ser ut när det gäller dessa hjälpmedel.MetodStudien innefattar en enkätundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor från år 0 - 9 i sex olika kommuner.ResultatUndersökningarna visar att få elever har tillgång till dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begränsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens användande av dator begränsas till färdighetstränande programvara och textbehandling med rättstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angående dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Den låga svarsprocenten i enkätundersökningen gör att resultaten måste tolkas med försiktighet.DiskussionKompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjälpmedel både pedagogiskt och tekniskt är nödvändig för att tillgodose varje elevs rätt till anpassning efter egna förutsättningar och behov..

Vårt syfte med detta examensarbete är att försöka förstå barns tankar och funderingar kring dator- och tevespel. Utifrån vårt syfte har vi även använt oss av två frågeställningar: Hur ser vår undersökning ut jämfört med Barbro Johanssons och Ulrika Sjöbergs undersökningar och hur ser pojkarnas dator- och tevespelsanvändande ut jämfört med flickornas? Kvalitativa intervjuer genomfördes med barn på två olika skolor i en av Malmö kommuns stadsdelar och omfattade 23 barn i åldrarna åtta till nio år, varav tolv var pojkar och elva var flickor. Vår undersökning har jämförts med två avhandlingar, en skriven av Barbro Johansson och en skriven av Ulrika Sjöberg, som består av undersökningar som genomförts i samma åldersgrupp som vår. Vårt resultat visar på väldigt många likheter mellan undersökningarna men även några skillnader.

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till En dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området. Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med En dator per elev.

Utbildningsväsendet i Sverige går alltmer mot ?framtidens läromiljö? vilket innebär att IT får enmer framträdande roll i undervisningen. Partille kommun har därför utrustat 400 elever med en egenbärbar dator på tre grundskolor i kommunen för att införa en mer IT-baserad läromiljö.Syftet med den här studien var att undersöka hur grundskoleelevens digitala kompetens påverkas avatt ha en personlig bärbar dator i skolarbetet.För studien genomfördes en sex dagars observation på skolorna Björndammen, Lexby och ÖjersjöBrunn. Dessutom genomfördes en enkätundersökning med 185 svar samt sex stycken intervjuermed elever från de olika skolorna.Studien visade att elevens digitala kompetens påverkades positivt av att ha en egen dator iskolarbetet. Eleverna utvecklade bland annat sin digitala kompetens genom en ökad tillgänglighettill datorer och Internet, den undervisning och support som skolan tillhandahöll samt genomsamarbete och kommunikation.

Den formella läs- och skrivundervisningen i Sverige inleds i årskurs 1. Hur läs- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig åt mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en läs- och skrivinlärningsmetod där inlärningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvärdera hur ett antal läs-, skriv- och språkförmågor påverkas av Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod via dator jämfört med traditionell läs- och skrivinlärning.I studien deltog totalt 26 elever i årskurs 1 på en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med läs- och skrivinlärning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt läs- och skrivinlärningssätt.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka några lärares och elevers erfarenheter av samt hållning till användningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen på gymnasiet. Arbetet har ställts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskämnet, forskning kring nya medier samt lärande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lärare och två elevgrupper på två respektive tre elever. Resultatet visar på såväl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats där det intressanta ligger i motsatsförhållandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, där det senare väger tyngst. De möjligheter som lyfts fram är i form av visuellt hjälpmedel, referenspunkter till litterära och historiska kontexter, spel- och jämförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att väcka elevers lust och motivation.